Kalla mig Ismael!

Lola har förlorat kontakten med sitt jag. Hon lever med en man som lever för sin karriär, och i tomheten söker hon tröst hos sin svåger, som också han är vilsen och ensam. Ett ängsligt förhållande bildas mellan dem, som en spänd fiolsträng på bristningsgränsen. Detta är en skildring av den moderna människan, hur denne verkar ha tappat sin livstro och den verkliga kontakten med sina medmänniskor.-