Gamarna

Robert var fast besluten att göra allt som stod i hans makt för att göra Liz glad. Hon fick inte bli besviken på honom. Visst, han gillade inte att åka till rivningsplatserna nattetid. Det var för mycket att tänka på, för många blickar att undvika och framförallt var han rädd för att han skulle börja tycka om att syssla med det här. Men allt detta glömde han så fort han såg glädjen i Lizs ögon. Robert var medveten om att han drogs till samhällets frånstötta och han fascinerades av hennes hjälpsamhet. När han började tveka fick han därför påminna sig om att allting skulle ordna sig. Hon hade trots allt en plan. Ingen får ligga obegravd. -